Fossilfritt till 2030 – vad Svenska kyrkans klimatmål betyder för kyrkogårdsskötseln

Svenska kyrkan ska vara klimatneutral senast 2030. Det är ett beslut med praktiska konsekvenser långt utanför pannrummet — för kyrkan är också en av landets största förvaltare av grönytor, och en stor del av utsläppen från den verksamheten kommer från maskiner som går på bensin och diesel.

Vad målet faktiskt säger

Svenska kyrkans färdplan för klimatet initierades av Kyrkomötet 2018 och löper 2020–2030. Den är indelad i åtta målområden, och tre övergripande effektmål ska vara uppfyllda senast 2030. Bland målområdena finns energi och byggnader, resor och transporter, konsumtion och inköp, skog och mark — och begravningsverksamheten.

Enligt kyrkans egen redovisning handlar det om cirka 3 300 kyrkogårdar och begravningsplatser. Kyrkan beskriver dem som ofta högintensivt skötta, och pekar själv ut utsläpp från fossilt drivna fordon och maskiner som en av källorna. Målet ska enligt färdplanen till största delen nås genom minskningar i den egna verksamheten — inte genom att räkna hem utsläpp någon annanstans.

Läs mer hos källan: Svenska kyrkans arbete för klimatet och färdplanen i sin helhet.

Maskinerna är en större post än många tror

Arbetsmaskiner är en egen utsläppskategori i den svenska statistiken. Enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror låg utsläppen från arbetsmaskiner på 3,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025, en minskning med fyra procent jämfört med året innan. Industri och bygg står för den största delen, jord- och skogsbruk för ytterligare knappt en tredjedel tillsammans.

Naturvårdsverket noterar samtidigt något som är värt att ta fasta på: för lättare arbetsmaskiner har elektrifieringen redan fått stort genomslag, exempelvis för trädgårdsredskap och röjsågar. Med andra ord är det här inte ett område där man väntar på teknik som inte finns. Den finns, och den är i drift. Naturvårdsverkets statistik om arbetsmaskiner.

Vad omställningen innebär på en kyrkogård

En kyrkogård är krävande att sköta. Ytorna är sällan sammanhängande, hindren är tusentals och fasta, gångarna är smala och slänterna branta. Till det kommer ett krav som inte finns på en fotbollsplan: arbetet ska helst inte höras. En begravningsgudstjänst och en tvåtaktsröjsåg samsas illa.

Det är därför den här kundgruppen ofta vinner dubbelt på att gå över till batteri. Utsläppen försvinner, men det som personalen märker först är att ljudnivån sjunker, att vibrationerna i händerna upphör och att ingen längre står i avgaser.

Vårt sortiment är batteridrivet — hela vägen

RoboService säljer inga bensin- eller dieseldrivna maskiner för grönyteskötsel. Varenda maskin i sortimentet går på batteri. Det är inte en omställning vi har påbörjat, det är utgångsläget.

FJD Vidar Z42P — batteridriven zero-turn som kan köra själv.

De stora gräsytorna. Robotgräsklippare som arbetar självständigt efter karta, dygnet runt om det behövs, utan förare: RM21, RM21P, Vidar Z42P och FR4000 för mindre ytor.

Slänterna och det trånga. Där en robot inte kommer fram och en åkmaskin är olämplig finns radiostyrda alternativ: Mowrator S1 4WD tar upp till 85 procents lutning medan föraren står kvar på plan mark.

Året runt, inte bara i klippsäsong. Nortec Explore X1 byter modul efter säsong — klippning, trimning, lövblås och snöslunga på samma batteridrivna chassi. Det är den maskin som gör att investeringen arbetar även i november.

Inomhus också. Kyrkorummen, församlingshemmen och kapellen ska också städas. Våra städrobotar från OrionStar arbetar på samma premiss: batteri, tyst drift, ingen förare.

Underlaget. Innan något körs behöver ytorna kartläggas. Det gör vi med 3D-skanning och RTK-positionering, så att zoner, hinder och gångar ligger rätt från början.

Det ärliga i omställningen

Att gå över till batteri är inte gratis och inte helt friktionsfritt. Tre saker är värda att planera för.

Laddning kräver el på rätt ställe. En laddplats i förrådet räcker sällan när flera maskiner ska laddas samtidigt. Det är ett elarbete, och det tar tid att få gjort — börja där, inte med maskinvalet.

Kyla påverkar batterier. Kapaciteten sjunker när det är kallt. För klippning spelar det liten roll eftersom säsongen är varm, men för snöröjning ska det räknas med i dimensioneringen.

Allt byts inte på en gång. Den vanligaste och mest hållbara vägen är att börja med de största gräsytorna, där en robot ger mest tillbaka per investerad krona, och sedan ta slänter, löv och snö i takt med att maskiner ändå ska bytas.

Vi finns på plats

RoboService har verkstäder i Svedala och Dalarna, och vi arbetar redan med kommuner, idrottsanläggningar och kyrkogårdsförvaltningar. Nyligen träffade vi branschen på Hässleholmsgården — läs om maskin- och branschdagen för kyrkogårdsarbetare.

Läs mer om robotgräsklippare för kyrkogårdar och parker.

Vanliga frågor

Måste hela maskinparken bytas på en gång?
Nej, och det är sällan klokt. De flesta börjar med de största gräsytorna där en robotgräsklippare ger störst effekt, och byter sedan övriga maskiner allt eftersom de ändå är uttjänta.

Klarar en robot en kyrkogård med många hinder?
Ofta ja. Maskinerna navigerar med RTK och LiDAR i stället för begränsningskabel, vilket gör att gravstenar, häckar och gångar kan kartläggas som fasta hinder. Hur bra det fungerar beror på ytornas form — det avgörs bäst på plats.

Vad händer med ljudnivån?
Den sjunker påtagligt jämfört med förbränningsmotor. För en begravningsplats är det ofta det argument som väger tyngst efter klimatet, eftersom skötsel och ceremonier kan pågå samtidigt utan att störa varandra.

Räcker batteriet en hel arbetsdag?
Det beror på maskin och yta. Robotgräsklipparna laddar själva och kan arbeta i princip dygnet runt, medan handstyrda och radiostyrda maskiner dimensioneras efter hur långa passen är. Vi räknar på det tillsammans med er.

Säljer ni verkligen inga bensinmaskiner?
Inga för grönyteskötsel — hela maskinsortimentet är batteridrivet. Vi säljer däremot vissa förbrukningsartiklar och servicedelar till maskiner kunder redan äger, och har en separat produktlinje med grillar som inte har med grönyteskötsel att göra.